Ja just nu vet jag inte om jag kommer leva till jag är 53, Ingen vet och det är väldigt oroande. men jag hoppas ju att det som händer i världen kommer så sakteliga att ge sig. Men det kommer hela tiden nya uppgifter och hotet kryper närmare och närmare även Burträsk.
Mitt i "jamen vi behöver inte oroa oss här i Burträsk" så befinner jag mig personligen i en djup oro att jag inte ska klara mig, att mina gamla föräldrar inte ska klara sig å att mina barn kanske ska drabbas.
Det är på riktigt allvar nu.
Vi måste följa folkhälsomyndighetens uppmaningar vad som än händer i våra liv.
Min mamma fyller 80 och min pappa 78 om några dagar, och jag vill mest av allt vara där med dom då men jag KAN BARA INTE .
Kan inte riskera deras liv bara för att jag vill fira dom, för det är precis vad det hela handlar om.
Att rädda liv!
Dom vill åxå såklart att jag å mina barn ska vara där då dom fyller år, men mer än längtan av att vara med dom måste vi vilja att skydda våra äldre.
Mina föräldrar är i högsta grad i riskgruppen, och jag, med mitt dåliga hjärta å höga blodtryck kanske åxå är det....vad vet jag ?
Jag vill vara med mamma å pappa såklart, men jag kan inte.
Träffar jag dom nu å smittar dom så är det på mitt samvete om nåt händer, så enkelt är det.
Vill jag ha dom i livet så träffar jag dom inte nu och då har vi förhoppningsvis många år kvar att hänga.
Ida sa härom dagen " jag har bara en morfar å mormor och dom är jag rädd om" och så är det.
TA HAND OM ERA NÄRA OCH KÄRA!
Mamma å pappa nu på jul..
Jag vill ha dom i livet många år framöver, men samtidigt vill jag träffa dom nu när båda fyller år,
Men jag väljer att avstå nu. Jag vill ha dom kvar så länge dom orkar efter detta jävla Corona lämnat oss.