Tänk om lugn och ro inte kommer fastän alla omständigheter fallit på plats. Tänk om det istället fungerar så att när du hittar ditt lugn och ro, så faller allt på plats -Tomas Lydahl

 Är inne i en lugn period nu, och det är så himla njutbart. Dagarna går. Julen närmar sig. Jag får pynta hemma och göra huset ännu mer trivsamt än vad det redan är. Jag längtar hem redan när jag stänger dörren på morgonen för att fara till jobbet och jag ser fram emot många lediga dagar under julen, även om jag inte tagit ut nån extradag mer än de vi redan har. Umgås med barnen och bara vara hemma .

Julen spenderas i vanlig ordning på Rödåliden med mamma, pappa, mina tjejer å deras pappa. En fin tradition som känns helt okej för alla inblandade. ”Ur –familjen” som jag kallar det.

Vi ska ner till lillebror i mitten på december och gå på Lisebergs julmarknad. Innan dess har vi en trevlig Rödå fest att se fram emot nästa helg också. Så just nu känns allt som bara bra. Jag har lärt mig att njuta av dessa perioder och finna ro i känslan att allt är bra, för jag vet att det kommer dagar när det inte är lika bra. Det märkliga är att just DÅ , när allt är så mörkt som det blir ibland, kan man inte tro att det ska kännas såhär bra igen. Min hjärna har fortfarande inte fattat att det svänger efter alla dessa år. Men just nu njuter jag av lugnet och harmonin som finns i hela kroppen..

Jag ser åxå fram emot min ”detox Januari” , då jag åter igen ska avvara snus, kaffe och alkohol under en månad och göra en riktig ”rensning”  och leva i allmänhet ännu sundare än vad jag gör annars. Brukar vara som skönt att börja året så. Snuset brukar vara det värsta. Å sen är jag ju så förtvivlat korkad som inte fortsätter hålla upp när jag väl gjort det en månad… Det är bara dumheter.

Nåväl, nu ska jag snusa på en månad till, lite drygt,  i alla fall…

Längtar till att få vandra runt här på Liseberg tillsammans med lillebror och hans familj...
 

Julstäming

Kändes som det var en evighet till advent i år. Verkar som många delar den åsikten, för nu är det julpyntat i många hem trots att det är en hel vecka kvar...
Jag har åxå bytt gardiner och satt upp lite advents grejer. Mest för att det är så mörkt å tråkigt och det blir som lite trevligare med alla ljus...
 
Men tomte racet får vänta till nästa helg. Jag är inte så himla förtjust i tomtar heller, så det blir nog inte så många såna i år...
 
Nu är det söndag och jag ligger i sången som vanligt med mitt Netflix. Helgen blev en bra helg , vilket de flesta helger är, förmodligen för att vi anstränger oss lite för att göra dom trevliga. Vi har blivit rätt bra på att ta tillvara alla lediga stunder och försöker umgås med vänner men också hinna spendera tid tillsammans bara vi.
I fredags var vi till Katarina och Thomas på en "spontan" fest. Hon hade samlat ihop en härlig skara människor och vi lekte lekar, snackade och sjöng och hade allmänt mysigt.
 
På lördagkväll var vi ut på stan med Jimmys syskon och respektive. Det är första gången vi träffas sådär bara vi , utan barn. och det va som skönt att få lite "vuxen häng" med dom. Vi träffas ju inte så ofta heller. Nu hade Jonas fyllt 40 , så vi hade en anledning att komma oss ut å äta och det blev en jättetrevlig kväll.
 
Det har varit helt makalöst härlig is på sjön i helgen och många har varit ut å åkt skridskor. Tyvärr är jag lite feg och rädd för isen, men Jimmy var ute å åkte och visst ser det härligt ut, .men... Jag väntar nog gärna med att va på isen tills det varit kallare ett tag. 
 
Denna vecka blir som spännande. Torsdag och fredag ska vi till Norge och hälsa på en av våra största norska kunder. Det ser jag fram emot mycket ....
 
Men några dagar på kontoret först.
 
Hos Katarina och Thomas på fredag. Skulle bli en "Tjejbild" men det verkar ha smugit sig in en liten man där åxå...
Fr vä: Jag, Thomas, Carola, Anna
Fr hö Katarina, Ida och Pamela ( snodde bilden från Pamelas instagram)
 
På "Grannens pub" i går. Fr vä. Maja. Jonas och Lina 
Fr hö: Erik och Jimmy
 

Huset

Nu har vi bott i Burträsk 4,5 år.

Första tiden var som upp å ner. Vilma trivdes inte på skolan. Ida var för långt bort i Umeå och det kändes som vi inkräktade på grabbarna och tog plats å därmed skuffade undan dom. Jag försökte styra upp så gott jag kunde, men det är ingen enkel situation att flytta in i ett hus som vi gjorde.

Så här i efterhand borde vi ha sålt huset å köpt ett eget, kastat ut allt å köpt nytt.  Å jag vet att jag föreslog det också, å vi kollade lite på hus men hittade inget vi kände för.

Men det finns ju annat man kan göra . Vi kunde ha pratat mer med kidsen om allt som dök upp, eller kunde dyka upp.  Nu har vi tagit allt eftersom vilket har gjort det hela till en onödigt lång process, då vi  redan från början kunde räkna ut vart det skulle bli problem.

Det ÄR inte lätt att tussa ihop 3 halvvuxna barn som inte valt eller önskat att få bo ihop. Att två dessutom är lika gamla och av olika kön gör ju inte saken lättare.

Helt olika uppfostran, krav och  regler och olika sätt att hantera saker, ja ni förstår ju.

Men jag tror det blivit ett hyfsat resultat efter dessa år ändå.  Vilma och Dennis har båda fyllt 18 nu så det är bara Petter som är ”minderårig” och han är precis nu i tonåren.  Men eftersom han var så liten när vi flyttade in så känns det som en lättare sak att hantera för mig i alla fall. Jag känner honom bättre är jag kände Dennis i samma ålder. 

Tillbaks till huset.

Allt eftersom vi grejat å gjort om så har det blivit mer å mer en känsla av att det även är mitt hus, vilket det åxå är på papper numera.

Jag har varit med och bestämt över badrum, sovrummet på övervåningen, kök och nu senast ansiktslyftningen i vardagsrummet.  Sakta men säkert har jag fått komma in å sätta prägel på huset å nu först känner jag att jag trivs på riktigt.

Det tog ett tag att känna att det verkligen är hemma för mig å inte bara ”vi bor hemma hos Jimmy” känslan. Jag har grejat på gården och jag har pillat i rabatter. Nu är det hallen / toan uppe som vi ska få i ordning efter tak och fönsterbyte. Sen är det nog inte så mycket mer att greja med förrän nån av barnen börjar flytta ut.

Jag trivs hemma nu. Jag känner verkligen att det ÄR hemma. Mitt hus också. Jag behöver inte längre fråga Jimmy om alla småsaker som skall ändras och jag trivs att vara i huset själv nu , vilket jag absolut inte gjorde i början. Nu kan jag verkligen uppskatta de få stunder huset är tomt å jag själv får vara hemma…. Vilket är en fördel nu när Jimmy är borta så mycket som han är .

Badrummet före och efter. Här är det härligt att få stänga in sig och bubbla en stund. Mest är det Vilma som tycker om att bada, men det är skönt att krypa ner här när man är trött å öm i kroppen.
Sovrummet före och efter.
Det var ett allrum tidigare där grabbarna satt å spelade TV spel, men dom drog sig mer å mer in i sina rum, så det blev ett rum som ingen egentligen var så mycket i. Älskar sovrummet. Det är supermysigt å en riktigt skön plats där man kan få vara i fred när man vill det.
I samma veva flyttade vi ner grabbarna och Vilma fick ta över grabbarnas rum på övervåningen där hon fått det riktigt fint. Numera bor Dennis i källaren och Petter i vårat gamla sovrum. Det lilla rummet som både Vilma och Petter hunnit bo i är nu Idas när hon kommer, eller gästrum när så behövs.
Köket innan vi rev ut det. Usch, när jag ser på bilderna får jag hurven.Förstår att jag inte alls trivdes här. Gammal inredning från 70 talet och svårt att hålla rent.  
Fint blev det.  Det är funktionellt, praktiskt, trevligt och lättstädat och vi hänger mer här nu än tidigare. Vi lagar mat tillsammans på helgerna och ibland kan vi bara sitta här en kväll å lyssna på musik och snacka. 
Stöket ivardagsrummet för ett par veckor sen...
Blev som en mysig plats att hänga i även om jag inte gör det när jag är själv...
Gillar den mjuka och ombonade känslan vi fick av mattan, kuddarna och filtarna. Sen har vi fått enhetlig färgskala på det mesta. Svart, grått, vitt och trä
 
Nu ska vi strax börja med hallen uppe. Jag står i startgroparna med massor av idéer. men eftersom Jimmy har längre startsträcka än mig så får jag hejda mig lite å inte ligga på så hårt. Då blir han bara stressad har jag lärt mig...Jag får jobba lite taktiskt.