Grattis älskling!

 
                                         Idag fyller världens bästa JIMMY 36 år

Vi har varit tillsammans i ungefär ett år nu.  Ett år som ingen av oss kommer att glömma nånsin så länge vi lever, det är jag helt övertygad om.  

De senaste åren har varit turbulenta för oss båda och nånstans i den allmänna förvirringen med skilsmässor och annat trist så hittade vi varandra. Det känns fint på nåt vis och jag är så glad att jag träffade honom. Nånstans tror jag att allt var menat redan för länge sen.


2013 skulle bli ett bra år hade jag bestämt efter två skit år 2011 och 2012. Men året har varit fyllt av ångest, depressioner, utmattning, sjukdomar, bråk, tvister, strul på jobbet och en massa annat jobbigt och jag är glad att våran kärlek har hållit i sig trots det vi gått igenom tillsammans och var för sig, så på det sättet har väl 2013 varit bra.

Vi har pratat många långa timmar i telefon och vi har njutit av varje sekund tillsammans och försökt vara här och nu dom stunder vi är med varandra.

I helgen skall Jimmy firas i dagarna tre. Ikväll av mig, i morgon har vi bjudit  vänner på middag och på söndag lämnar jag tillbaks honom till hans familj i Burträsk.

Då får grabbarna och hans föräldrar ta över firandet.



Jag älskar dig Jimmy och jag hoppas din födelsedag bli som du vill ha den. Jag skall göra mitt bästa för att du ska få en bra helg…. Puss

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Det du gör idag kan förbättra alla dina morgondagar

 
Ett lunch inlägg som vanligt när jag sitter i Hällnäs och filosoferar över livet.

Förra veckan klippte jag lugg-igen.  Jag gör det lite då och då när jag blir trött på att se samma gamla nuna i spegeln varje dag.  Att sätta upp allt hår i svans är bekvämt, men inte så himla kul frisyr.  När det blir lugg förändras ganska mycket.


Det roliga som har jag noterat att det är skillnad på kvinnor och mäns reaktion på detta.

Dom kvinnor/tjejer/ brudar som kommenterat min ”nya” frisyr säger:  ”Åh, har du klippt lugg”

Dom män som sagt nånting har tittat på mig och frågat om jag har färgat håret eller bara ställt frågan vad jag gjort för jag ser så ”annars ut”

Idag i Hällnäs på fikat blev det rent en diskussion om saken.  ”Ser ni nåt ovanligt med Maggan idag”  ?? Vad det nån som frågade och alla kunde kostatera att det var nåt som var annars.  Men vad? Jag kan inte säga om det är positivt eller negativt, vad jag KAN säga är att jag tycker det är kul att dom märker förändringen, vad dom än tycker om den. Det lilla jag gjorde blev uppenbart märkbart.

Vi fortsatte denna diskussion om vad som är kvinnligt och manligt i fråga om att notera saker som ; nya gardiner, frisyrer och rena  sängkläder.  Alla var överens (bara män i Hällnäs vid fikat idag ) om att dom inte märker sånt, dom kan se / märka att nåt har hänt, men inte vad.

Men om jag en dag skulle komma med nya fälgar på bilen då eller en röd Skoda istället för en vit?? frågade jag… Ja DET skulle dom direkt se.  Inte bara att ”nåt har hänt” .


Intressant, det där med kvinnligt och manligt. Vad man ser och inte ser.

I veckan tvättade Jimmy min bil. Nog var den lite skitig, det kan jag hålla med om, men inte sådär att det bara MÅSTE göras. Men med tanke på att det var i Juli jag tvättade den sist så var det säkert nödvändigt. Den blev ju ren å fin såklart. Men hade det varit min toalett eller i köket så hade jag sett det direkt.  Jag undrar om man är född med olika ”ögon” eller om man lär sig med åren?  Det är säkert personligt för en del män märker ju såna här saker direkt eller har dom åxå lärt sig med åren?

Som kvinna blir man väldigt glad och tycker det är lite imponerande om en man märker en sån förändring och allra helst om han ser VAD som är förändrat.  Det är säkert likadant med män.

Själv brukar jag oftast se om nån har klippt sig eller gjort nån annan förändring men jag märker inte alltid förändringar hemma hos andra. Jag vet inte om jag är utan den där blicken eller om jag är ouppmärksam eller ointresserad av inredning bara.  Nya möbler, nya tapeter och annat som kan ha hänt hemma hos nån sen sist man var på besök är inte alltid jag ser, så sår ni frågan av mig ” Hade ni den här soffan sist” så är det bara för att jag inte riktigt vet, eller kanske inte har tänkt på saken.  Jag är väl kanske inte nån sämre människa för det hoppas jag, men kanske jag uppfattas som ouppmärksam då.

Däremot kan jag ganska snabbt märka om nån mår dåligt eller inte verkar vara på topp. Det är inte nåt man kanske frågar då ” Men oj så trött och nere du ser ut, vad har hänt” kanske inte är nån smart fråga sådär…

Jag och Peter hade en diskussion om detta när vi bodde ihop. Jag tyckte han åxå kunde torka av skåpluckorna i köket då och då. Men när han förklarade för mig att han helt enkelt inte såg det med sina ”ögon” så var det ju enkelt att fatta varför han inte gjorde det när det ”behövdes” .  Ja det är inte lätt att leva ihop och man måste lära sig var den andra har sina ”ögon” och vad man ser och inte ser.

Skall bli intressant när jag såsmåningom flyttar ihop med Jimmy att se vem som ser vad och vart våra ”ögon” möts…Oj så romantiskt det lät, även om det kanske menas att våra ögon möts över disktrasan eller på en skitig toa …..

 

 

 Sunkmamma med lugg, vad tror ni, blev det en STOR förändring??

Oro ger ofta små saker stora skuggor.

Sunkmamman har varit sambo i veckan. Helt fantastiskt. Från Fredagkväll ända fram till i morse.
Jättemysigt. Vi har pysslat , kramats massor, tränat och haft en bra vecka. 
 
Sambolivet är en rätt stor kontrast till mitt vanliga liv. Förut när vi fick en vardag tillsammans så höll vi oss i soffan och ägnade bara tid åt varandra. I veckan har vi kunnat leva ett "normalt" liv.
Jag har till och med varit på lite egna grejer och Jimmy har varut hemma med tjejerna, eller snarare med Vilma då. Ida har varit hos pappa eller Marcus. Så nära ett normalt liv som man kan komma med andra ord. 
Jimmy är mysig att ha runt sig.
Tjejerna kallar honom ibland för "mini Ernst" för att han är så pysslig.
 
Igår tisdag var jag i Tvärålund och körde ett Tabata pass, när jag kom hem var han och Vilma i full färd med att baka choklad rutor. När jag svängde upp med bilen på gården skymtade jag en vansinnigt snygg kille i mitt kök. Jag kunde inte annat än le. Där står han, världens finaste i MITT kök och bakar! 
Det är riktigt obegripligt men sant. Dessutom hade han varit och handlat åt mig. 
 
Nu är det två nätter ensam i sängen sen är han tillbaks hos mig på fredag. Då fyller han år åxå. Hela 36 stycken.....
 
År ja... Jag har ju som sagt lite problem mellan varven med att Jimmy är 10 år yngre.
Det verkar inte bekomma honom nånting och skall man jämföra krämpor leder han med hästlängder efter alla år som hockeyspelare och senare Taekwondo. Men hur gärna jag än önskar vi var lika gamla så kommer det att skilja mer å mer med åren.
Jag kommer att bli skröppligare, se sämre, och bli gammal före honom. Jag hoppas bara han står ut med det.
I mitt hjärta vet jag att det är så. Men när jag ser mig i spegeln vissa dagar får jag bara panik.
Men men, jag skall leva i nuet och så länge jag får vara så här lyckig och kär så tänker jag försöka att inte låta oron besegra mig eller som citatet ovan säger. "Oro ger ofta små saker stora skuggor". Så är det med åren åxå kanske. Jag känner mig ung inombords......
 
En passande låt får avsluta kvällens inlägg. Over and out från Sunkmamman