Grattis till mig!

Idag fyller jag år Hurra Hurra Hurra!!
 
52 hela år blir jag och det känns helt okej. Jag har passerat 30 och 40 års krisen och mellan 40 och 50 hade jag ju en nästan 10 år lång kris så jag hoppas jag krisat klart även om jag fått koncentrera mig några veckor nu på att hålla den våta filten på avstånd.
Det händer ju trots allt endel framför allt kring kidsen som inte går att låta bi att påverkas av. 
 
Ida blev uppsagd pg av arbetsbrist förra månaden . Och nu söker hon nya jobb för fullt. Är dock inte så himla orolig över henne. Hon har en makalös förmåga att lösa saker å ting på nåt vis. 
 
Vilma otrivs nåt fruktasvärt på sitt jobb då hon verkar ha en arbetsgivare som inte behandlar sina anställda som man ska...å för en tjej som nyss börjat jobba är det inte så lätt att hantera. Men hur jobbigt hon än har det på arbetet så håller hon ihop på ett sätt jag inte trodde hon skulle med tanke på hennes bakgrund. Jag är riktigt imponerad av hennes styrka, mod och de jävlar annamma som verkar finnas hos henne. 
 
Dennis kom hemflyttande i veckan. Han å Ebba har gjort slut och nu kommer han bo hemma igen. Det blir ju en omställning för oss alla, men jag hoppas han hittar nåt vettigt att göra så han inte bara går hemma och deppar. Att flytta isär är ju inte det roligaste man gör och än har han inte nåt jobb, så det blir att peppa honom lite så han hittar nåt meningsfullt att göra om dagarna. 
 
Mitt mål att stå på händer innan 52 har jag klarat, även om jag fortfarande har svårt att stå nån längre stund. Men jag är ihärdigt uppåner en stund varje dag, å jag hoppas det är som att lära sig gå. När man väl kan så kan man. 
Jag hade inte en enda tanke på detta förra året. men efter jag börjat med Yoga och inspirerats av Elin och Paolo å deras " det är aldrig försent" inställning så tänkte jag att jag kan jag jag med. Å mål behöver jag ju. Sen märker jag att jag blivit mycket starkare i axlar och armar på min väg dit. 
 
Min födelsedag kommer att firas på Badhuset där jag ska köra mitt pass ikväll i vanlig ordning, och eftersom det är i den rollen jag mår som allra bäst så blir det ju jättebra! Fira får jag göra på söndag då jag bjudit hem hela familjen på lunch... Nåt mer firande hade jag nog inte räknat med i år.
Så jag fortsätter stå på händer jag ..
 
Jag blir rakare och rakare i mitt handstående och kan stå längre å längre. Få se om mitt mål till 53 kan bli att promenera på händer kanske...det blir väl en naturlig följd på detta ? 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 FSHD Daniel:

Grattis till dig! Härlig inställning du har! Jag hoppas du fortsätter att försöka stå på händer så länge du kan och vill. Det hade jag också velat göra, men det är svårt med rullstol och jag har inte tillräckligt stark överkropp för att kunna göra det med rullstol :/ Fortsätt sprid härlig energi! :)

Svar: Tack! Du verkar också vara en positiv kille som kommit långt med dig själv. Jag vill alltid ha ett mål att jobba mot, stort eller smått. Men de är många som inte ens har det... konstigt nog, utan bara går omkring och "är" . Känns som du är en kille med mål också :-) Lycka till med de du kämpar med . Ha en bra helg :-) // M
Margaretha Windelius

2 FSHD Daniel:

Jo, jag skulle nog påstå att jag kommit en bit. Men man lär sig hela tiden, ingen blir färdig! Jag kan absolut också tycka det är gött att bara "vara" ibland, men jag tycker det är så konstigt att vissa inte tycker om att gå ut, träna, laga mat eller någonting. Inte ha några mål alls typ... Det där fattar inte jag heller, haha! Tack detsamma! :)

3 Malin:

Wow! Grymt snyggt! Klart du går på händer nästa födelsedag.

Svar: Tack .. Ja vi får väl se vad det blir :-) Måste ha mål, annars stannar hela jag av . Kram / M
Margaretha Windelius

Kommentera här: