Never be afraid to fall apart because it is an opportunity to rebuild yourself the way you wish you had been all along - Rae Smith
Kan man kanske tro att vi har passerat risken för att få VIlmas magsjuka nu när det gått tre dygn?
Men jag vågar inte ropa hej än. Jag har haft ont i magen och varit utan matlust de senaste dagarna men det kanske kan bero på min inbygda rädsla för att kräkas som jag haft sen jag var liten.
Jag sov ofta med en hink under sängen och var hysteriskt rädd för just magsjuka hela min uppväxt. När jag väl fick den så var jag i sån panik för att börja kräkas att jag kunde hålla på i timmar att "hålla igen" vilket gjorde det hela ännu mer plågsamt.
Rädslan för att kräkas ställde till det så att jag kunde få för mig att hoppa av bussen tidigare på väg till skolan för att jag inbillade mig att jag mådde illa.
Fortfarade har jag svårt att "sitta fast" i trånga utrymmen som fulla bussar, flygplan och annant, kanske inte för att jag är rädd att kräkas numera, utan mer för att jag får panik om jag inte kan få mig ut eller av snabbt om det skulle behövas.
Sätter mig alltid nära utgången när jag är på bio eller på andra ställen där det är mycket folk och har alltid koll på vart det finns en utgång eller en toa.
Tycker inte om att hamna i köer eller på trånga platser osv.
Det har blivit bättre med åren, eller jag kan hantera det, men jag kan få obehagliga "återfall" ibland när jag minst anar det.
Men jag har faktiskt råkat ut för en magsjuka en gång som aldrig gav sig. Tillslut hamnade jag på akuten och fick ligga ett dygn på infektion där jag fick sputor för att få kräkreflexen att ge sig. Usch... Nä ,magsjuka är verkligen en skräck. Å nu när det finns i huset så är jag lixom hela tiden redo mentalt.
Jag skrev ju för nån dag sen att jag funderade på att ge min hjärna nånting att bita i och jag har faktiskt börjat skriva.
Det jag skriver här är ju liksom "officiellt" och jag får såklart censurera det jag skall publicera, men det finns en längtan att få skriva ner ALLT som rör sig i min hjärna, även det som bara jag känner till och även det jag inte begriper med mig själv. Så jag har börjat skriva en ocensurerad verson av allt. Det är ingen som skall få läsa det så länge jag lever ialla fall, men det är skönt att få ur sig.
Ida och Marcus är i Tärna i helgen tillsammans med ett kompispar och det är jättebra dom får vara där i Peters lägenhet. Jag hoppas dom får en härlig helg med bra väder och fin skidåkning.
Själv skall jag ut med jobbet på Lördag. Det skall bli kul.
Fredag i morgon och det känns skönt. Veckan blev ju lite kortare än väntat eftersom jag var hemma i tisdags.
Hoppas ni alla får en bra helg utan magsjukor eller annat trist.
Fortfarade tomt utan denna lurvtuss som lämnade oss för två veckor sedan.....