Världens bästa

 
Det är svårt att låta bli att nämna de fantastiska Svenska prestatinerna i VM. Charlotte Kalla och Johan Olsson Tänk att vara Världens bästa på nånting . Ingen annan är bättre i HELA VÄRLDEN.... Måste vara svårt att förstå även för dessa två fantstsia idrottare. Mycket imponerande.
 
Själv är jag medelbra på många saker och det räcker för mig. Jag har ingen vinnarskalle och har ingen som helst tävingsinstinkt. Det är förmodligen det som gör att jag ger upp lätt, vad än saken gäller.
 
Orkar jag inte springa mina 5 kilomenter så skiter jag i det. Jag går istället. Det är inte en bra egenskap om man skall bli bra eller bäst på nåt. Jag gav upp mina försök att lära mig åka snowboard och kör det ihop sig vid pianot ger jag upp ganska snabbt exempelvis.
 
Jimmy å andra sidan är en problemlörare av rang. Han ger sig inte förrän han löst problemet, viket kan ta mer eller mindre länge. Vid en dator eller annan teknisk utrustning kan han fastna länge om han inte får till det. 
 
I övrigt i veckan har jag kört 2 step pass  och foten håller än. I kväll testade jag den ganska hårt, vi får se i morgon om jag kan gå eller...
 
På jobbet rör det på sig lite och det är ju trevligt. Jag hamnar i lite nya arbetsuppgifter med anledning av vårans chefs sjukdom och endel är riktigt intressanta och spännande. Jag skall få vara med vid lite diskussioner och förhandlingar med transportbolag och det känns intressant. 
 
På fredag skall jag , mina döttrar och Marcus gå och se "50 shades..." Jag vet inte om det är lämpligt att se den med sina tonårsdöttarar och en svärson, men dom vill och har inga problem de det så vi kör på. Jag har läst boken och även om jag inte var så imponerad av den skall det bli kul att se filmen. 
 
Lördag blir det Lycksele och lite 90 tals party och det skall bli riktigt trevligt. 
 
Jag mår bra nu och även om jag vet att det brukar vara så strax innan en krasch så känns det försiktigt positivt. Tankarna snurrar omkring och jag får ingen riktig ordning på dem och det är inte riktigt som det brukar vara så jag tar det som nåt positivt...
 
Vi kör på ett tag till så ser vi vad som händer... 
 
 
Jag fortsätter längta till fjällen och då speciellt Tärnaby som jag har ett speciellt förhållande till såklart...

Kommentera här: