Alla överlever mer än de tror att de kan - Joan Didion
Denna resa inom mig själv, eller kanske "läran om Maggan" fortsätter....
Jag får ständigt och helt oförväntat lära känna nya sidor hos mig.
Vissa som jag inte alls tycker om. Jag reagerar ibland på saker på ett sätt jag varken vill, trodde eller är stolt över. Jag kan inte hjäpa det, men jag är väldigt uppmärsam iall fall och försöker hela tiden tänka det som "Dr B" lärt mig: "Man måste lära sig att förhålla sig till saker" ...
Men det tar en himla tid och ibland önskar jag att jag bara kunde låta bli att känna så mycket men det går inte....
Jag har en dålig känsla i kroppen och det känns som nåning är fel eller att nåt tråkgt kommer att hända snart.
Jag sov dåligt härom natten och jag verkar inte vara starkare än att det lyckades störa min stadiga väg framåt. Jag svajar lite och nu håller jag bara andan, tummarna och tårna att jag skall orka dom sista dagarna innan jul.
Det är två arbetsagar, en helg och en arbetsdag på det kvar.
Sen får jag vara ledig en vecka och sen blir det två arbetdsagar på det och ledigt en vecka gen. INga planer alls förrutom julafton.
Inte ens Nyår har vi planer och det kanske slutar med att jag och Jimmy sitter hemma sjäva haha. Nej jag tror inte Jimmy skulle vilja ha det så.
I går hade jag en riktigt lyxig kväll. Jag var först å fixade ina naglar och sen direkt efter det plockade och färgade ögonbrynen. Det kändes skönt men det fick mig inte ur den dåliga känslan riktigt.
Idag brukar jag ha mitt step pass, men nu är det vila från det några veckor och det blir egen träning i källaren istället. Vilma är där just nu och jag skall snart gå ner och ta över "källargymmet" . Men det är med våld på min egen kropp verkligen. Jag har ingen lust alls och skulle bara vilja krypa ner under täcket...

Jul naglar blev det.....