sunkmamma.blogg.se - Glädje består i att acceptera sig själv. Leta efter den perfekta acceptansen, inte efter det perfekta livet

Glädje består i att acceptera sig själv. Leta efter den perfekta acceptansen, inte efter det perfekta livet

21 april 2013, 22:23

En riktigt jobbig vecka slutade med en rikigt skön helg.

Natten mot fredag sov jag jättedåligt. Jag vaknade klockan tre och kunde inte somna om. Jag lyssnade på lite avslappningsövningar jag hittade på Soptify, men vid halv 7 steg jag upp. Jag skjutsade Vilma till skolan och hann städa nästan hela huset och tvätta några tvättar innan klockan

kan var 9. Sen gick jag på min dagliga promenad med Pepsi och funderade på vad det egentligen är som får mig att må så dåligt. Det måste vara nånting i min självkänsla som får mig så himla ur balans. Så länge jag gör saker och håller igång funkar det men så fort jag blir ensam med mina "demoner" mår jag dåligt. Idag satt det demoner på båda axlarna tror jag för usch så jobbigt det var att leva på morgonen. Jag måste beundra de människor som lever med ångest år ut och år in. Nånstans måste dom ju hitta ett sätt att leva med det för att helt enkelt överleva. Jag får en känska av att vilja springa ifrån känslan, men den hinner alltid i kapp mig och lägger sig bekvämt över mig som den våta filten jag nu lärt mig alltid finns i närheten.

Jag pratade med min chef länge idag och vi bestämde att jag skall försöka jobba på måndag men att börja måndag och tisdag i Hällnäs. Jag både vill och inte vill. Just nu känns det bara jobbigt alltihop.

Jimmy kom på fredag efter jobbet och jag hade lagat middag. Det var mysigt att "få hem honom" och jag kände att jag längtat jättemycket efter honom och det var så skönt att krypa in i hans famn och andas.

På kvällen kom Jörgen, Inger och Johanna. Johanna försvann med Aron och vi andra fick umgås och snacka lite . Det var första gången dom fick träffa Jimmy och det kändes jättebra.

Nu har han snart träffat alla mina vänner , men tyvärr inte min familj. Brorsan bor ju en bit bort och har inte varit hem sedan i somras, så det är ju kanske lite svårt. Men jag har sagt till mamma och pappa att dom får höra av sig när dom känner sig redo att träffa oss. Jag har inte tänkt "tvinga på oss". Vi stötte ihop som hastigast på Idas gudstjänst för nån vecka sen men i övrigt har dom inte funderat en enda gång på att vilja träffa oss. Det känns lite tråkigt eftersom han betyder så mycket för mig och alla andra är så glada för våran skull. Jimmys föräldrar har vi träffat flera gånger. Dom har bjudit hem oss ett par gånger, senast då flickorna var med i Påskas. I sommar fyller hans mamma 60 år och hon skall ha fest. och på den festen är jag åxå välkommen. Det känns jättekul!

På lördan var vi båda så otroligt trötta, det var som att hela veckans spänningar följdes av en förlamande trötthet. Som tur var är vi i samma form där. Vi steg upp och åt sen sov vi en stund. Var ut på en promenad, sen vilade vi lite mer. Middan blev fantastisk. Älgstek med kantarellsås och protatisgratäng. Oj så gott! Sen var vi en sväng till Kjell och Carolina på kvällen. Men vi var ganska tidigt isäng. Helt slut båda två.

Har sovit bättre i helgen men fortfarande vaknar jag tidigt och har svårt att somna om.

På söndag blev det en lång promenad och sen for han hem vid 4 tiden. Jag åt min middag hemma hos Britta, med de övriga i tjejgänget. Jättegott denna gång åxå. Det är så mysigt att sitta bara tjejer sådär och prata. Man behöver det och det känns att vi i det gänget kan vara ärliga och prata om även svåra och jobbiga saker.

Helgen är över och i morgon skall jag arbeta. Känns både bra och jobbigt. Den här veckan är fylld med aktiviteter och det slutar med en helg i fjällen om vädret tillåter. Vi avvaktar nog lite mot helgen innan vi bestämmer oss.....

Först skall jag arbeta en hel vecka hoppas jag...