sunkmamma.blogg.se

Dag 13...

Jag avskyr verkligen att vara beroende av (dåliga) saker och att sluta med nåt som man är beroende av, det är inte roligt alls. 

Ni som provat sluta med nånting , ni vet vad jag menar. Abstinensen är olika för olika människor och också olika beroende på vad man skall försöka sluta med. Det fysiska begäret går över efter ett tag, men det psykiska är nog värst.

 

När det gäller mig och snuset, som jag nu kämpat med senaste 12 dagarna, så är det  jobbigast under arbetsdagarna. Av nån anledning så har snusen gått in å ut under dagarna i ett aldrig sinande tempo. En ut, en in osv... det är ett stressat beteende som, under de stunder jag inte är abstinent, känns skönt att vara av med. 

 

När jag är syselsatt med annat så känns det mindre, när jag tränar känns det inte alls. Kanske därför jag vridit på min träningsdos och sen förra veckan har jag  4 pass / vecka på badhuset och jag skulle nog kunna ha fler också, minst ett varje kväll utan problem känner jag.

 

Begäret kommer och går. Vissa dagar / stunder  går det utan problem, sen kommer det såna stunder / dagar / perioder när man skulle kunna göra vad som helst för en snus. Dom som inte orkar stå emot där , dom faller tillbaks, för det är verkligen supperjobbigt.

 

För mig visar det sig i form av ilska, rastlöshet och kryp i kroppen, samt en känsla att inget är roligt längre ... för att dämpa det så skulle man ju kunna äta nånting. Men jag har valt att gå "fakir vägen" och INTE stoppa i mig en massa onyttigt, utan föröka äta sånt som inte passar ihop med snus, typ apelsiner, grapefrukt å annat. 

 

När det är riktigt jobbigt så tar jag ett tobak/nikotinfritt alternativ. Onico är bra, men dyra, och av erfarenhet vet jag att man kan bli beroede av dom också, så jag aktar mig lite. Det är ju himla knasigt att dra på sig ett annat beroende som ersättning eller hur?

 

Just nu längtar jag bara efter att inte känna detta i kroppen. Jag vill inte vara beroende av nånting, Jag vill inte heller vara abstinent efter nåning så jag gör mitt bästa för att rensa ut sånt.

Men det är fan inte lätt!

Det finns ju mer saker som jag känner att jag skulle vilja bli av med i mitt liv och jag ska försöka rensa ut det med, men en sak i taget. Vissa saker hör dock ihop  med varandra vilket gör det hela lite svårare. Sen känner jag ju att min ADHD är lite lugnare under mina snusperioder, så nu när det inte finns nån nikotoin kan ni ju tänka er vilken energi jag har över som jag inte vet vad jag skall göra med. 

 

Just nu är jag bara ARG, ARG och ännu ARGARE! Mest arg är jag på mig själv som ens tog den första snusen när jag hade haft uppehåll på 5 år. Hur dum i huvet är man inte som frivilligt går in i ett beroende som man VET är så svårt att bli av med?

Sen är jag åxå riktigt ARG på dom som säger: 

" men det är väl inte så farligt, när jag slutade med ..... så var det jobbigt några dagar, sen gick det över, och jag har inte tagit en ..... sen dess"  

Ja så kan det vara för andra, och kul för dom...men detta är mina  känslor och min abstinens och den känns som jag beskrivit ovan och det är SKITJOBBIGT , så de så... 

Jag känner mig dock mer målinriktad och tjurskallig denna gång än många andra gånger jag försökt (och misslyckats) men säker ska jag ju inte vara. Frågan är om jag ( och alla andra runt mig ) står ut. Vi får se hur det går. Jag har iallafall en "paus" nu så länge. 

 

Tur det är fredag och det är fullt med planer i helgen, så kanske jag kan få en bra period några dagar å bara njuta av det som är på G utan att ha krypet å ilskan i kroppen hela tiden..

 

Ha en bra helg alla, det ska jag försöka ha. Mer om helgen kommer på måndag.

Puss på er alla och särskilt till er som kämpar med att bli av med ett beroende, vad det än är för nånting. Vi får inte ge oss nu hörni!

Så är det !