Räkna inte dagarna. Få dagarna att räknas.

Då var det fredag igen. I samma veva som det blev helg och jag lämnade Bygdsiljum lämnade jag åxå Jimmy för att inte se honom igen förrän på onsdag, eftersom jag är i Hällnäs måndag och tisdag nästa vecka.  Ibland blir det länge. Men det är ju som det är med den saken. 
 
Jag håller långsamt på att vänja mig vid tanken på att bli sambo igen och det känns bättre och bättre. Det, som allting annat , är ju en process. 
 
Ikväll har jag och Vilma gått igenom lite kartonger med saker. Vi gick igenom det som är inne i huset, och bara här fick vi ihop 3 säckar och en kartong till "Myrorna". 2 säckar och massor av kartonger skräp att köra på tippen. 
Sen har vi kvar alla lådor i uthus och garage. Tack och lov har vi inte hunnit sprida ut oss så mycket så allt är i kartonger. Bara att öppna en efter en.....
 
Imorgon skall vi till stan och shoppa upp lite presentkort å annat, sen blir det bio och "Mello" på det.
Jag är bjuden på en tjejfest i Bygdsiljum, men det är ju lite långt att köra och känns jobbigt att åka tillbaks när jag kom därifrån idag, och sen kändes det inte som jag är på hugget att lämna flickorna nånstans. Jag hoppas det kommer fler tillfällen. Det är ju trevligt att man blir bjuden ialla fall och det hade säkert varit jättetrevligt!
 
Livet går vdare för Sunkmamman och det känns bättre och bättre och mer stabit allt medans dagarna går...Jag vet ju att nästa svacka utrar bakom höret och det skall bli intressant att se när och varför jag trampar igenom nästa gång. 
Nu går vi vidare mot det nya och jag gör allt jag kan för att få Vilma att känna sig bekväm med det åxå, vart hon än väljer att bo...
 
 
Massor av kul hittar man i gamla kartonger...
 
 
Rörigt blir det dock. På onsdag är det visning av huset, och då är det bara att städa