Trögt

Den senaste helgen föregicks ju av en hel del planerande av mig och Jennie som var lite av anledningarna till resan. Bland annat så hade jag sammanställt en massa bilder på alla tokigheter vi gjort senaste 8 åren. De blev en hel del det ska jag säga. Till bilderna skulle man försöka minnas vilket år det var samt vart och varför.Det var svårare än jag trodde. Man minns knappt själv vad man varit med om uppenbarligen. 
 
Men det var väldigt kul att leta bilder och minnas alla tokigheter vi faktiskt gjort. Sen hade både Janne och Jennie satt ihop små filmer med alla gamla synder. Där fick vi verkligen skratta gott. Det är ju så kul att det bara är vi som tycker det är roligt åxå. Ingen annan skulle ha lika kul åt dom filmerna som vi. Alla är delaktiga och alla har varit lika tokiga genom åren. 
 
Men som alltid när man haft sådär kul en hel helg så blir det lite av ett vacuum när man landar på hemmaplan. Förväntningarna var stora innan vi åkte och jag höll på längta ihjäl mig. Och helgen blev ju åxå precis så bra som det var tänkt. Så nedslaget i verkligheten blev lite hårt. Men jag har ju bestämt mig för att inte låta det påverka mig lika mycket som tidigare, men jag får som kämpa lite. Den där känslan av meningslöshet är svår att få kontroll på. 
 
Att dessutom landa i ett hus som inte heller är ordentligt städat på länge är inte heller nån hit. Sen försöker jag bemästra mitt stora behov av att ha ordning överallt. Det går inte när man är tre eller fler som bor i ett hus.  
Eller det går, men då får man springa som en galning å plocka kläder och torka bord å puffa kuddar, vilket jag åxå gjort i alla år.
Jag känner mig lite less på det faktiskt. Men det verkar vara bara jag som far illa av att borden är kletiga av Oboy och fil, och spisen är skitig och det är disk som inte "hamnat" i maskinen. Och jag tror der är DET om stör mig mest. Att jag ska va den enda som inte kan slappna av förrän borden är torkade och disken i maskinen.
 
Jag vill inte låta det påverka mig så som det gjort i alla år, då jag misstänker att även det är en av anledningarna till mina dippar när jag annars åxå är lite "låg" eller svag eller vad man ska säga. Sen blir det tydligare nu när vi är så få hemma. Är man många kan man skylla på det, men nu är vi inte många å det går ändå inte att ha fint...
 
Jag började iallafall för nån vecka sen med att låta bli att bädda på morgonen. Det är inte kul att lämna eller komma hem till en obäddad säng, men jag övar lite...
Sen har jag ju min "ordning och reda hörna" i Vilmas gamla rum. Där är det bara jag som är ( å katten förståss), så där kan jag ha ordning hur mycket jag vill utan att nån annan än jag stökar till. Men det krävs som sagt lite övning att inte känna panik över att det är ostädat på andra ställen i huset och att det ska irritera mig nåt så vansinnigt, för vad gör det ens att det inte är tip top? Egentligen inget alls...
 
När jag är på topp bryr jag mig inte att det är jag som får plocka, sopa skräp, torka bord, ordna kuddar i soffan och bädda sängen. Men när energi nivån är lägre så påverkar det mig. Så jag önskar jag bara kunde "sluta se" sånt. men det kanske inte går.
Jag övar på iallafall.
 
Hur som helst så var vi alla i helgen ganska överens om att ett bot till deppiga dagar är att scrolla runt bland bilderna på alla tokigheter vi gjort, då mår man genast så mycket bättre..
 
Så här kommer en sån bild... Man kan inte annat än le  när man ser den eller hur?
 
Ha en bra vecka alla och städa inte i onödan :-)
 
Jimmy å Janne från vårat "Bröllop" i Holmträsk 2017
 
 
 
 
 
 
Taggar: ADHD/ADD, Psykisk ohälsa, Vänner;

Kommentera inlägget här :