Framrutan ska vara större än backspegeln... -Olof Röhlander
Ibland, å särskilt på hösten, så får jag för mig att läsa lite bakåt i tiden i bloggen.
Jag startade ju detta skrivande på sommaren 2012, vilket känns som en evighet sen, och det börjar ju nästan vara det också, 7 år....
I oktober 2012 hade jag ganska nyligen flyttat till Vindeln med tjejerna. Vi bodde i en 2a som vi lyckats få tag på ganska snabbt när vi väl bestämt oss att lämna Rödå. Förhoppningen var dock HUSET på Ängsvägen som vi ville hyra, och det fick vi åxå i mitten på december samma år. Då var lyckan total.
Men jag mådde skit, å till det fanns många olika anledningar, och jag ska inte gå ner mig i att spekulera i vad som gick fel eller vad som kunde ha fått saker att vara bättre. Det POSITIVA med denna period var att jag å tjejerna skapade en egen liten familj som blev ganska stark under de 2 åren själv i Vindeln. Vi var tvungna att hjälpa varandra. Ida (då 14 år) var inne i sin lite mer vidlyftigare period så det var mest jag å Vilma ( då 12 år) hemma , men jag tycker ändå att det var en mysig tid. Vi hade likson vårat eget. Bara vi. Ingen annan och det var skönt på ett vis.
Jag var ändå ganska klok då ( om jag får säga det själv) hade iaf mycket kloka tankar i skallen som jag skrev ner på bloggen. Nu , såhär i efterhand , kan jag tycka det är bra att de finns kvar. De periodvis kalla och mörka minnena vill dock gärna gripa tag i mig för mycket om jag stannar kvar å läser vidare, så det ska jag inte göra nu. Åter till nutid.
Helgen blev en skön helg. Med tanke på hur fantastiskt bra jag mår just nu så är det bara att njuta å åka med på resan så att säga. Jag har ju sen i somras nångång slutat äta medicin och mår ändå så bra, men får vara lite medveten om mitt speedade jag. Nu har jag ju så förbaskat ont i ryggen, så jag kan inte vara igång som förr. och det kanske är meningen...att jag ska varva ner och ta det lugnt.
Vi var på Rödåliden i helgen. Myste med katterna. Jimmy jobbade lite i skogen å jag plockade några små stackars svampar. Vi åt gott vilade mycket och på lördag kom Ida och hennes Marcus och hälsa på, med sig hade dom sushi..
Härliga dagar som avsluttades med en sväng i svamp skogen innan vi åkte hem till Buträsk igen.
Nu är det några jobbdagar, sen Mia Skäringer på torsdag och en natt på hotell i Luleå. Känns nice de me.
Pappa och mamma lever ju med musiken väldigt nära, så instrument saknas inte
Såklart Jimmy ville testa lite stå-bas.
Vardagsrum , eller SALEN som man sa tidigare
Förrutom musiken så är det en konstnärlig ådra på familjen Windelius. Detta ritade mamma nångång när hon var liten och sjuk å hemma från skolan . och det har fått vara kvar på väggen inne i "Kammaren" innaför köket.
Mamma fyller 80 i April och pappa 78. Även om dom är pigga ännu så går det inte att undvika tankarna som kommer om hur vi ska kunna förvalta detta arv när dom inte orkar bo här längre... Men det hoppas jag är ett tag bort.