Barnen....

 
Nu när barnen börjar vara stora så funderar jag mycket på om jag egentligen hann med allt jag tänkte göra med dem. Såklart är svaret Nej på den frågan... 
 
När jag var i 20-25 års åldern skulle jag inte ha några barn. Jag kunde inte se mig sjäv som mamma. serös mogen och ansvarstagande person med barn? Nej det var inte jag alls....
 
Och faktiskt har jag fortfarande svårt att se mig som en bra mamma. Ansvartagande JA, men aldeles för svamlig och ambivalent för att vara en bra förebild. Dålig på att hålla regler och aldeles för lättpåverkad och lättövertalad.
Tyvärr är det detta mina tjejer fått växa upp med och men jag kan väl ialla fall säga att jag har ett har bra förhållande till dem båda.
 
 
Jag kan prata med dom om det mesta och precis som pappa sa när jag växte upp om mig och min öppenhet att "ibland berättar du mer än vi vill veta" så är jag likadan mot tjejerna idag. Vi pratar öppet om det mesta och det är verkligen tvärt om vad många mammor gör. Dom vet mer om mig än dom kanske borde, men det har bara blivit så.
 
Såklart blir det mer jag å Vilma som ventilerar eftersom vi bor ihop.
 
Som mamma har man ju gjort det alla andra mammor gör. Barnen är ju nr 1 och deras behov kommer oftast före mina. Vi har levt så alltid och det kan bli lite krock ibland nu när vi ska ingå i en annan familj. Men jag och tjejerna har varit ett team och vi kan bara bestämt hur vi skal ha det och sen har vi gjort så...
 
Idag följde jag med Ida till läkare. Hon ville absolut att jag skulle komma med å såklart jag följde henne. Det k'nns bra att hon fortfarande vill att jag skall vara med henne på såna saker och det var ingen tvekan om att åka de 10 milen till Umeå på morgonen och sen till Bygdsiljum för att arbeta efter lunch. Jag skulle nog kunna vända mig ut och in för att få det bra för dom och ibland vet jag att jag fösöker FÖR mycket. Hur mycket skall man lägga sig i och greja med som mamma? Det kan jag fundera på ibland.......
 
Jag hoppas jag även i fortsättningen kan ha lika bra relation till mina barn och att få vara del i deras liv och dom i mitt...Men man kan ju aldrig veta vad som händer och hur deras liv skall bli. 
 
 
 
Den här kvällen i Maj 2012 tog vi väldigt många fina bilder.En kväll jag adrig kommer att glömma av många olika anledningar. 
 

Kommentera här: